Att plugga


Att plugga

Du har prov i klängväxtanatomi om en vecka. Gymnasiebloggens tips om hur du ska klara av det på ett bra sätt lyder:

Börja redan idag! Läs noga igenom anteckningarna och kapitlen i boken. Upprepa samma process imorgon och ta nya anteckningar samtidigt. I övermorgon läs igenom både nya och gamla anteckningar, skumma igenom boken. Dag fyra krävs lite mer djupgående bokstudier, skumma igenom nya och gamla anteckningar. Dag fem kan det vara på sin plats att skapa några egna frågor som kan tänkas dyka upp på provet, besvara dem väl och noga läsa igenom svaren sedan. Dag sex – gör en sista noggrann titt och var noga med att gå och lägga dig så att du får åtminstone 10 timmars sömn.

Skämtet är slut och det är dags att skratta. Vi på Gymnasiebloggen vet att även de mest ambitiösa av friska och välmående elever skjuter upp inför-prov-plugget till kvällen innan. Någonstans måste man emellertid ta sig samman och inse att uppskjutandet kanske inte är det smartaste, men en utläggning à la studievägledare som den i kursivt ovan är inte en bra utgångspunkt för en pedagogisk artikel om plugg, förutsatt att man som författare inte vill att läsarna ska förlora medvetandet som en följd av svår tristess, slå huvudet i tangentbordet och mungipedregla saliv ner mellan SHIFT och CAPS LOCK.

Nej en gymnasist som vill lära sig plugga ordentligt måste få hitta sitt eget bästa sätt, och för att åstadkomma detta måste de mer eller mindre intelligenta plugg-koncepten läras in! Dessa definieras nedan i punktform, eftersom gymnasieelever har en tendens att avlida alla gånger information inte står uppradad à la tvättmaskinbruksanvisning.

Pluggandets viktigaste koncept, en terminologi;

»Aktivitetsskippandet- “Jag behöver tid att plugga ikväll, så jag kommer inte på fotbollsträningen/körrepet/dansuppvisningen/patiensläggarklubbens vårknyt/osv.” beskriver ett alldeles för vedertaget koncept som kan jämföras med pluggdagen (nedan). Samtidigt som man troligtvis kommer få en mycket tråkigare kväll än man fått i vanliga fall, så kommer man lura sig själv att man har en massa tid och således bli mer än lovligt ineffektiv. Fritidsaktiviteter bör bara skippas i absoluta nödfall, då väldigt få faktiskt klarar av konsten att arbeta utan tidspress.

Flitigt studerande kanin (kaninen har läst Gymnasiebloggen)

Flitigt studerande kanin (kaninen har läst Gymnasiebloggen)

»Belöningssystemet- Människan är och förblir en relativt simpel varelse som utan vidare ansträngning kan luras till att utföra det flesta apkonster och idolframträdanden. Detta kan naturligtvis utnyttjas för den som finner studiemotivationen stor nog att rymmas i en 0.5 stiftpenna! Man tycks alltid tråna efter något annat, i synnerhet något ätbart, då det vankas läxläsning. Att lura sig  till att plugga är alltså inte svårare än att man säger sig själv: “Okej, men om jag läser dessa sidor om Antikvariatämbetets löneutveckling under andra hälften av 1800-talet, så kan jag ju få ta en halv Kexchoklad efteråt”. Längtan efter att få sätta tänderna i en söt och frasig bit kex med choklad är då oftast tillräckligt stor för att få hjärnan att börja arbeta febrilt med vad-man-nu-ska-göra. (Den är tillräckligt trångsynt för att inte inse att sambandet mellan Antikvariatämbetet och inmundigandet av kexchoklad är ytterst vagt – men det behåller vi som en hemlighet).

»Facebooksyndromet – Har snabbt utvecklats till en av framtidens värsta fiender. Genomsnittstiden på intervallet mellan varje ytterst meningsfulla Facebook-check hos en pluggande gymnasist är ungefär 55 sekunder. Den bästa guiden för att få bukt med problemet lyder:

  1. Stäng av datorn
  2. Släng ut datorn
  3. Bränn datorn
  4. Låt nordanvinden svepa askan till oåtkomliga breddgrader

OBS! För bästa möjliga resultat bör steg 4 utföras med ögonbindel.

»Flerfärgspennan – Ett av de töntigaste plugg-hjälpmedel man kan införskaffa. Det är en kulspetspenna som erbjuder möjligheten att skriva med olika färger (oftast fyra). Har du lätt för de där IQ-testen då man ska förutse nästa mönster i en flerfärgad figur? Då har du stor nytta av en flerfärgspenna när du tar anteckningar på det du läser eller hör, eftersom din hjärna är väldigt mottaglig för färgskillnader. Förvara den dock inte där folk kan se den.

»Hjärnkollapsen – När du pluggar inför prov är en hjärnkollaps ungefär lika flitigt förekommande som amen vid en högmässogudstjänst. Den allvarliga formen av hjärnkollaps – när orden du läser fullkomligt slutar betyda något – är det dags för en rast, som allra helst bör vara till nästa kväll.

»Kom ihåg-ramsan – Den här är bra! Inte sällan kräver ett prov att du kommer ihåg ett flertal namn eller koncept relaterade till samma specifika ämne. Kunskapsprovet för körkort, till exempel, innehåller ofta frågan “Föraren måste märka ut olycksplatsen till polisen om denne kolliderat med vilket av följande djur?” Där måste man förstås lära sig alla djur som kräver utmärkning. Vad gör man? Konstruerar ramsa förstås: “HÄV BRUMS ÖL, J.V” (Där J.V. heter Jens-Valdemar eller vad man nu vill. Vad Brum beträffar är det ju Bamses son, och han är alldeles för liten för att dricka öl. Alltså kan det inte bli mer logiskt att J.V. häver den).

  • H – Hjort
  • Ä - Älg
  • V – Varg
  • B – Björn
  • R – Rådjur
  • U – Utter
  • M – Mufflonfår
  • S – Skrapanelev
  • Ö – Örn
  • L – Lo
  • J – Järv
  • V - Varg
Att plugga

"...men då hade hertig Rufus den rödnäste redan flytt på sin ståtlige springare Kliv..."

»Musiktekniken – Många lär sig genom musiken, och att plugga med musik är inte så dumt alla gånger. Musiktekniken innebär att man sätter på lite orkestral musik, gärna från den uttrycksfulla romantiken. Därefter tar man upp sitt material och berättar om det högljutt för sig själv som i en film med musik i bakgrunden. År 1523 tog han över tronen, [mäktiga bleckblåsinstrument]…den magnifike Gustav Vasa [klimax med cymbaler]. Denna metod är lättare förstå när den har provats och särskilt inför historiaprov är den riktigt bra. Dessvärre är den så töntig så att de flesta hellre skulle rida gunghäst nakna på skolavslutningen än att prova den.

»Nötningstekniken – En relativt underskattad metod. De flesta lärare, föräldrar med mera, tenderar att tro att inlärning endast kan åstadkommas genom en subtil kombination av lång tid och hårt arbete. Av erfarenhet vet man dock, som levande exempel, hur fantastiskt fel de har. Att istället sträva efter att uppnå maximal effekt är det ända rätta. Nötningstekniken går helt enkelt ut på att systematiskt repetera det man ska lära sig så många gånger som möjligt på så kort tid som möjligt. (Kan handla om allt från Einsteins Relativitets Teori till hur man tar av sig kalsongerna utan att ta av sig byxorna först). Dock, är det viktigt att vara noggrann och inte slarva. En god idé kan vara att sätta upp en minimum gräns för antal repetitioner – eller en maxgräns om man nu föredrar det. Nöttekniken gör sig bäst kvällen innan ett prov då panikångesten spridit sig till i princip alla vitala organ, samt efter 6 halvstora koppar Nescafé snabbkaffe då pupillerna är stora som brunnslock och kallsvetten rinner i små floder nerför pannan.

»Pedanteri-negligeringen -Att plugga kräver en speciell miljö, och icke sällan jobbar vi studerande alldeles för hårt på att verkligen få till den fläckfria pluggatmosfären innan vi över huvud taget börjar läsa. Det får inte vara för varmt eller för kallt, stolen måste vara i perfekt höjd i förhållande till skrivbordet, pennan måste kännas rätt i handen, belysningen får inte vara för sparsam eller för stark, väggen bakom skrivbordet får inte ha så pass spännande mönster att denna blir mer intressant än pluggämnet, det får inte klia någonstans, och dopminnet i skrivbordshurtsen bredvid får inte ligga så pass snett så att åtanken av den är harmoniskt icke-tillfredsställande.

Lyckas man däremot ignorera denna noja om att allting måste vara perfekt för att man ska få något gjort – och kanske nöjer sig med en mysig kopp kaffe till sina studier om partikelkemins psykologiska betydelser för getostar – då har man lyckats med sin pedanteri-negligering, och kan uppnå ett bättre pluggresultat.

»Pluggdagen – Ett av världens dummaste påfund som bara fungerar för de allra mest självdisciplinerade. Att besluta sig för att tillägna en dag åt plugg är idiotiskt på det sättet att en pluggdag i regel inte är en dag då man får särskilt mycket gjort och inte heller en dag som kommer att förbättra din infekterade skolsituation. En pluggdag är, kort och gott, en dag då man har “väldigt mycket tid”. Även efter den långa sovmorgonen som togs för att orka med pluggdagen har man väldigt mycket tid. Likaså efter lyxfrukosten och Paradise Hotel-reprisen. Jämväl efter det flotta fikat och springturen och urplockandet av diskmaskinen och lunchen och kaffet och facebook-statusuppdateringen och twittrandet och Spotify-stunden och middagen, ja den myckna tiden tycks aldrig sluta vara mycken. Inte förrän 22.35 då man konstaterar att pluggdagen blivit ett fiasko och man sätter sig och panikläser i 25 minuter, kläcker tanken “men imorgon” och går och lägger sig, inser man att det där med pluggdag trots allt sög.

taking a break

"Nu var det bestämt ett bra tag sen..."

»Pluggrasten – Ett uppehåll i studerandet, ofta långvarigt sådant. Vanligt förekommande efter det att:

  • …man skrivit rubriken på en uppsats
  • …man läst ett stycke ur boken
  • …man kopierat en anteckning
  • …det har gått mer än en och en halv minut sedan förra pluggrasten

Bästa sättet för att minska ner på antalet pluggraster är att spänna fast sig i skrivbordsstolen med ett hänglåsbälte och ge nyckeln till sin mamma.

»”På lovet!” – En av världens mest vedertagna och accepterade myter. I talspråk kan “på lovet” betyda precis vad som helst (ex. jag ska göra ett syntest för körkortsutbildningen “på lovet”). För en studiepsykolog, dock, finns det bara en betydelse – jag pluggar in det “på lovet”. Kort och gott, “på lovet” handlar om den eviga tron att kunskaperna som vid provet visade sig ack så bristfälliga, faktiskt kommer att pluggas in under den längre ledigheten. “På lovet” berör tanken att ta igen arbete, snarare än att plugga inför kommande prov. Men ack, för en fullt frisk gymnasieelev gäller samma sak för “på lovet” som “pluggdagen”. Det man måste lära sig om konceptet är att nej, du kommer inte att lära dig någonting under lovet – gör det nu istället!

Slutsats

Det finns alltså ett antal olika tillvägagångssätt för att införskaffa sig lite kunskap, om så även i sista minuten. Det gäller att hitta det koncept som passar en själv och ens livsstil. Pröva dig fram! Att kunskap skulle vara något som ingen kan ta ifrån dig, är en sann bluff – fråga din gammelmorfar, lika bra att inse det och sluta upp med de självinitierade, regelbundna repetitionerna. Lägg istället någon av Gymnasiebloggens mer eller mindre hälsosamma studietekniker på minnet. Det funkar!

*Vi förbehåller oss rätten att ignorera samtliga klagomål från studievägledare, föräldrar och drabbade provresultat.

**This product is addictive and may constitute a health risk to you and others, used with caution. Gymnasiebloggen.se.

Andra sätt att plugga inkluderar nätkurser av olika slag. Läs mer!


Artikel publicerad 16 mars 2010 kl 02.31

Författad av Oliver Lindman & Isak Lindqvist

HögskoleprovetAtt plugga

Annat som kan vara av intresse: Tapeter